.

Usch å fy säger jag bara. va ont i magen och hjärtat jag har just nu. Jag har följt en tjejs blogg ett bra tag nu, dom har haft svårt att bli gravida och har tyvärr även varit med om missfall mer än en gång.
Jag har följt henne och fick vara med när de efterlängtade pluset äntligen kom och vi har pratat lite smått i kommentars fälten och hon verkar va en så go tjej. . jag var så glad för hennes skull, kunde riktigt känna hennes lycka inom mej.
Nu har de värsta av allt hänt som bara inte får hända! Den magiska resan tog ett tvär stopp nu i v.27, det lilla hjärtat orkade inte och stannade i magen helt utan anledning. Vad säger man? Det finna inga ord i hela världen som kan trösta. Mina tårar rinner för henne och jag kan inte i min vildaste fantasi tänka mej hur många tårar som runnit ner för hennes kind.
Att föda fram det vackraste man skapat men inte få något levande tecken tillbaka. Jag kan inte tänka mej något mer smärtsamt. .
Hur kan världen vara så orättvis? Vem bestämmer vem som får vara lycklig?

Alla mina tankar går till henne och hennes familj idag även om det inte är så stor tröst.
Fina människa, du är inte värd att må så dåligt :(

Jag kommer inte skriva ut hennes blogg här med respekt mot henne. Då jag inte hade velat ha in massa nya nyfikna läsare mitt i sorgen.
Men jag ville endå egna en tanka till henne.